Hur kunde jag vara så dum...

Att tro att jag skulle klara mig från den eländiga förkylningsepedemi som härjar omkring mig just nu. Mina nära & kära har varit förkylda vid ett par tillfällen redan och jag har klarat mig varenda gång. Inbillade mig att det berodde på att jag drack echinagard men tydligen hade jag fel. När jag vaknade i morse kände jag mig lite febrig och hade huvudvärk..som vanligt tänkte jag; ah..det är inget som inte lite hederlig Ipren fixar. Jag tog en tablett och körde min vanliga morgonrutin...satte mig i bilen och körde till kontoret. När jag startat datorn och börjat kolla igenom mina mail kände jag att min kropp sa ifrån; STOPP vad håller du på med?! du ÄR inte oumbärlig! företaget faller inte omkull om du stannar hemma för att du är sjuk! Jag kände mig väldigt ynklig och blotta tanken på att behöva sätta mig i bilen och köra "hela" vägen hem igen gjorde mig ledsen. Hade dock inget annat val...ibland måste man lyssna på sin inre röst.

När jag kom hem hade inte min älskling hunnit köra ännu..han bäddade ner mig i soffan och försökte övertyga mig om att jag gjort helt rätt som kört hem. Sedan somnade jag och har sovit till & från hela dagen. Som tur är lyckades min förkylning pricka in just den veckan Hannah bor här. Det innebär att hon inte bara har en liten hundvalp att ta hand om..nu har hon en lillasyster och en ynklig mamma med!! Tack smulan <3 Petra var så gullig när hon kom hem från skolan; - Här mamma, jag köpte ett choklad åt dig för att du är sjuk. Hon hade köpt mitt favoritchoklad "Skotte" för att trösta mig. Tack loppan! Nu är döttrarna och hälsar på med valpen hos sin pappa och hans underbara sambo. Pepsi passar på att ta en "tupplur" på golvet nu när han kan ligga där UTAN att bli antastad av en valp som vill bita av honom svansen...haha

    
ECHINAGARD             +                  VILA                              +                   CHOKLAD                    =  FRISK



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0