Längesen jag var såhär sjuk
Natten till onsdagen vaknade jag för att gå på toaletten...utan förvarning kräktes jag som en galning. Hela natten sprang jag på toa och kräkte. Inga andra symptom...inget illamående...inget magknip.
På morgonen hade jag fått feber och kräkte igen..men fortfarande inga andra symptom. Hela dagen igår sov jag...kunde inte äta eller dricka...bara sova. Mot kvällen var jag så fruktansvärt svag men kräktes åtminstone inte mer.
Mitt största problem när jag blir sjuk är mitt dåliga samvete för att jag inte kan gå till jobbet...jag hatar när jag blir sjuk och inte kan jobba. Vet inte varför jag alltid ska tänka mer på alla andra än mig själv. Jag menar..ingen är oumbärlig? mitt jobb står inte och faller om jag inte är där några dagar? Tänker på alla de stackare som är långtidssjuka och lika ambitiösa som jag. Hur dåligt måste inte de må av att behöva vara hemma...när de kanske mest av allt bara vill gå till jobbet men inte kan. Det kan ju faktiskt skapa lite panikångest som gör att man kanske inte tillfrisknar snabbare precis.
Nej jag måste sluta upp dessa destruktiva tankar och börja tänka mer på mig själv! inse att jag faktiskt också betyder något. Och att min hälsa går för jobbet! Idag ska jag ta hand om mig själv och försöka dricka mycket så jag får tillbaka min styrka...och så fort mitt dåliga samvete kommer ska jag motarbeta dessa tankar och säja till mig själv: Ta hand om dig själv nu Eva...du har faktiskt bara ett liv! var rädd om det!
Postat av: Hannah
Helt rätt mamma! <3
Postat av: Loppan
Bubble Guts: "The noises made in your stomache when your ass is about to burst due to a case of explosive diarrhea." HAHA och så säger han Bitch Please. Älskar bilden! Du är söt mamma. Och du har rätt, var rädd om dig för du har ju faktiskt bara ett liv, och vi andra vill också gärna att du tar tillvara på det för hur skulle vi klara oss utan dig här på jorden? :-) Love you <3
Postat av: Bmamma
Krya på dig
Trackback
